Tack till Lifestylegolf Magazine
Intervju av Jenny Olsson
Omslagsbild Eva Häggdahl
På Pantelleria mognar de första stenfrukterna redan nu i maj.
Det är nesbole, körsbär, och aprikoser.
De här receptet är superenkelt och funkar även utmärkt till persikor och nektariner när man har sådana till hands.
Servera med grekiskyoghurt eller vaniljglass.
Aprikoser i och honungssirap
4 port
Ingredienser
24 st fina mogna aprikoser
Spad
2,5 dl flytande honung
Citronzest av en hel citron
Citronsaft av en 1/2 citron
1 liten kanelstång
2 tsk mald kardemumma
Till servering
Myntablad och grekisk yoghurt eller vaniljglass
Gör så här:
Ta fram en tjockbottnad kastrull och blanda i alla ingredienserna till spadet.
Koka upp spadet på spisen och låt det reducera till hälften.
Med en liten skalkniv skär ett litet kryss i varje aprikos.
Sänk värmen och lägg i aprikoserna några i taget och låt sjuda i vätskan ca 5 min eller till det mjuknat.
Ta upp med en hålslev och lägg i nästa omgång.
Låt aprikoserna svalna och pilla av skalet med en liten skalkniv och ta ur kärnan.
Sila av spadet och lägg tillbaka aprikoserna sirapen.
Servera med några mynta blad, ett par skedar av sirapen och en stor sked grekisk yoghurt.
Äntligen är ärtorna klara. Söta att ätas som godis, göra creme ninon, pasta och risottoprimavera. Igor och jag äter dem på morgonen…Carlo tar en cigg till frukost och kommenterar:
-Now the dog eat piselli… he always do what you do…
Jag blir alldeles varm i bröstet och tittar på Igor som sitter emellan oss och försöker tugga i sig den sega ärtskidan.
Jag: -It’s a social thing…
Carlo rensar en stor låda av skörden och fryser in .
Carlo: – For you two, for later….
Diskbänksromantik i La casa dei fiori.
Krämig pasta med ärtor och pancetta
4 portioner
Ingredienser
4 msk olivolja
2 vitlöksklyftor
1 gul lök
1 litet fänkålshuvud
1 dl vitt vin
2 dl grädde
200 gram pancetta fumigato eller rökt sidfläsk
2.5 dl ärtor färska eller frysta
1.5 dl riven parmesanost
Havssalt och nymalen svartpeppar
0.5 dl myntablad
400 gram pasta
Gör så här
Ta fram en stor kastrull och koka upp rikligt med pasta vatten
Hacka lök och vitlök fint.
Skär fänkålen i tunna skivor.
Hetta upp oljan i en stor stekpanna och fräs lök, vitlök och fänkål tills den är mjuk och gyllene.
Addera vinet, sänk värmen och låt reduceras något ca en minut
Häll i grädde, salt och peppar och dra bort pannan från plattan.
Ta fram en annan stekpanna och stek pancetta tills den blir krispig, ställ åt sidan.
Koka pastan tills al dente. (1- 1.5 minut kortare än rekommendationerna på förpackningen)
Ta en kopp av det kokande pastavattnet och sätt åt sidan.
Häll av pastan i ett durkslag.
Värm hastigt på såsen häll i det heta pasta vattnet och i med parmesanen och låt den smälta.
Blanda i pastan så den helt täcks i såsen, sist i med pancettan, ärtorna och mynta, servera direkt!
En av mina absoluta favoritdesserter är Tarte Tatin och jag är säker på att många av er håller med om dess förträfflighet. Ni som inte känner till den måste prova när tillfället dyker upp. Oftast är det ju i Frankrike där den här desserten har sitt ursprung.
Tarte Tatin är en uppoch nervänd paj som ska göras på äpplen med fast fruktkött och det finns många myter och rykten om dess ursprung. Ett av dem är att den kom till vid ett misslyckat äppelpajsbak i köket på Hotel Tatin i Lamotte-Beauron. Hotellet drevs av systrarna Stéphanie och Caroline Tatin. Stéphanie som var chef i köket glömde äpplena i stekpannan när hon karamelliserade dem i socker och smör. I stressen försökte hon rädda kakan genom att placera ut pajdegen som ett lock på stekpannan och hyva in allt i ugnen. Till sin förvåning upptäckte hon att gästerna älskade kakan och därefter hamnade den på menyn. Detta var i slutet av 1800- talet och namnet på rätten var då ” tarte solognote. Med tiden blev den hotellets paradrätt och man kan inte låta bli att undra hur dessa systrar som aldrig publicerade en kokbok eller ens skrev ner ett enda recept till eftervärlden skulle få sin äpplekaka så vida känd.
Legenden förtäljer att en man vid namn Louis Vaudable som då och då brukade åka till Lamotte-Beauron för att jaga besökte systrarnas restaurang och blev som besatt av pajen. Han var en riktig gottegris och dessutom ägare till Maxim´s i Paris. Med listiga metoder försökte han lirka fram receptet ur personalen men gick ständigt bet. Det gick så långt att när hotellet sökte ny trädgårdsmästare tog han jobbet i förhoppning om att komma över Stéphanies kökshemligheter. Det tog tre dagar för hotellet att upptäcka att Monsieur Vaudable var totalt värdelös som trädgårdsmästare och han fick sparken. Men vid det laget var spioneriuppdraget utfört och efter systrarnas bortgång sattes desserten upp på Maxim’s meny under namnet ” tarte de demoiselles Tatin”. Till Maxim’s i Paris kom artister, politiker och andra som rörde sig vant i världen och med dem reste systrarnas paj vidare som “Tarte Tatin”.
Så här års har vi inga äpplen på träden men mängder av citrusfrukter så det får bli en Tarte Tatin på apelsiner. Man kan använda antingen mördeg eller smördeg till botten/locket. Om du köper apelsinerna i butik så tvätta dem noggrant eftersom också skalet ska vara med.
Apelsin Tarte Tatin
8 portioner
Ingredienser
75 gram smör
1,5 dl socker
1 vaniljstång (repad)
3-4 söta apelsiner
200 gram smördeg (en rundel på ca 24 cm diameter 0,5 cm tjock)
Gör så här
Tvätta apelsinerna och skär dem i tunna skivor med skalet på.
Sätt på ugnen 200 grader.
Ta en ugnssäker stekpanna på ca 24 cm i diameter och smält smöret på låg värme.
Blanda i sockret och vaniljen och låt detta smälta ihop på fortsätt låg värme.
När sockret har karamelliserats ta av pannan och placera apelsinskivorna tätt och lite omlopp så att de täcker hela pannan.
Gör en rundel av smördegen och placera över apelsinlagret som ett lock, skär bort överblivna kanter.
Grädda i 200 grader i 20-25 minuter.
Låt tarten vila och sätta sig något i ca 20 minuter innan du vänder upp den på en tallrik.
Servera ljummen eller rumstempererad, gärna med vispad grädde eller vaniljglass.
On a rainy day in May this year, Hedvig von Mentzer and I traveled to the Cote d’ Azur to make a visit to the rose fields in Grasse. There we met Monsieur Mule and his family who grow the Rosa centifolia (the May rose) that is an ingredient used exclusively for Chanel No 5.
Hedvig interviewed Monsieur Mule. She also chatted with Christopher Sheldrake, the head perfumer for Chanel. I was photographing. It was a typical “Team HeddaHuerta” mission and, as always, we had a great time working together. Here are some photos from our day, and it resulted in an article in Swedish Elle magazine no 12
http://elle.se/
http://hedvig.elle.se/
Rose fields in GrasseMonsieur Mule
Hedvig von Mentzer in conversation with Christopher Sheldrake